det tog oss 8 månader..Men äntligen har vi hittat tillbaka till Wow känslan igen! 

 

Jarra och jag har de senaste tre tävlingarna haft ett toppen sammarbete, tyvärr bara med resultat av två Sm pinnar. Det skönaste med det hela är att jag har lagt ner tanken på Sm-pinnar och Sm i växjö. Jag bryr mig helt enkelt inte. 

Jarra och jag behöver lära oss att hitta flyt på banorna, vilket vi just nu har trappat upp ett steg med. Jag har börjat utmana oss med att springa, och ta mera plats på banan. Tyvärr förlorar vi lite tid där, men det är ett sätt som fungerar för oss just nu. 

 

I helgen var hon såå superduktig i ett av loppen, en halvmeter innan fel tunnel ingång vänder hon och tar rätt ihop med mig. Kanske låter konstigt för främlingar att man skulle vara toppen glad för det, 

men jarras och mitt största problem är just den där sekunden där jag tappar henne, det behövs likssom inte mer för att hon ska sitta i fel tunnel ingång eller hinder. Att hon då kopplade på öronen precis innan var så fantastiskt bra känner jag :) Nu hade vi tyvärr redan en femma på gungan och ett rivet hinder så resultaten gjorde det ju egentligen densamma men som tidigare nämt, det är inte det vi fokucerar på. Älskade lilla hund ♥

 

 

Söndagen debuterade vårat lag "Skogstokiga" och fy vad duktiga vi är allihopa! när vi väl tar oss runt alla tre så wow va bra vi kommer bli!  Riktigt roligt, :)

Ännu roligare var att jarra nollade 2 lopp, en femma pga rivning där jag stod i vägen och en typical jarra all over the place disk:) det visar för mig lite grann att hon är mogen att lämna 2an och vi är där vi ska i klasserna ♥