Ja det är ju en rolig fråga.  En sån man vet att många människor är intresserad av och således kommer lusläsa texten här i. Med tanke på det antar jag att jag måste vara noga med hur jag formulerar mig. Kanon det är ju min bästa sida.. Efterssom det är en ganska viktig fråga tar jag tillfället i akt och sätter mig här med en kopp kaffe direkt efter nattens jobb, så hjärnan verkligen är med menar jag. 

 

För att göra det enkelt för mig borde jag rätt o slätt skriva :

Jag ogillar blandrasaveln men inte individerna... 

 

 

Alltid när man läser frågan på nätet skall folk skuldbeläggas. 

 

Skäms på dig för att du har en blandras, du bidrar till den dåliga aveln. 

Många kontrar då med "han är en omplacering och led verkligen hos den andra ägaren" 

 

Rent spontant köper jag det inte. 50 % av alla blandraser har inte blivit misshandlade i sin unghundsstid. Jag vägrar tro det.

 

 

På något sätt skall det alltid vara så skamligt att äga en blandras. Varför? Varför vågar ingen säga jag visste inte bättre. 

 

Blandraser blir oftast till av två anledningar. 

1. För att hundägaren helt enkelt är oansvarig och/eller inte har nog med kunskap. 

2. För att föräldra djuren helt enkelt inte duger som avelsdjur hos sbk. 

 

Jag köpte ju själv en blandras som första hund, han var söt och jag hittade han på blocket. Jag ville ha en hund och jag visste ingenting om varken röntgen, mh tester osv. För mig var en blandras en vanlig hund. 

 

Jag har troligtvis haft tur med min, jag har aldrig nånsin kännt mig påhoppad eller dylikt för att jag inte har en "lika mycket värd" hund. Förvisso har jag aldrig brytt mig heller. Jag älskar min hund. 

Just nu vill jag spy på alla debatter på nätet. alla långa föreläsningar om hur dåliga hundägare som köper blandras. hur dom bidrar till blandras aveln och så kallade peddlers. (blandrasuppfödare)

 

För mig är inte det ett bra sätt att lära ut folk genom att anklaga. Ingen människa lär sig om man är otrevlig, arrogant eller en översittare. Jag lägger mig sällan i debatterna längre. När man väl läser dom så har påhoppen ofta gått så långt så oavsett hur väl man formulerar sig så har blandrasägaren slutat lyssna. 

Synd det där, att folk inte har mer vett att förklara på ett vänligt sätt. 

 

 

Mina åsiker får nog sammankallas följande:

Var stolt över din blandras men läs på till nästa hund och väg fördelar och nackdelar. 

 

• Om föräldradjuren har en stamtavla finns det oftast ett avelsprogram som hundarna måste klara sig igenom för att få kalla sig renrasiga. Min egna har hd och ed röntgen samt mh röntgen
• Finns föräldrarna registrerade hos Svenska kennelklubben kan då alltid söka på nätet på alla svenska "släktingar" till hunden och kan således lättare undvika ärftliga sjukdomar.
• Du får oftast en seriös uppfödare som kan stötta dig hela hundens liv och inte bara vill tjäna pengar. 
• Du får deltaga på alla tävlingar och utställningar som annordnas av sbk och skk.

En mer öppen dialog och en mer förståelse för att alla är barn i början så tror jag på att vi får ett mer hundkunnigt sverige. 

Sen finns det så klart blandrasuppfödare som gör det för pengarna, men rötägg finns i alla kategorier, tyvärr.

 

Hoppas jag förklarade någotlunda i alla fall. OCh jag vill förtydliga för alla att det är erat och enbart erat egna val vad ni väljer att ha i erat koppel. Var stolta över era hundar oavsett!! :)

 

 

 

Imorgon diskuteras :