Denna berg och dalbana...

Jaha då har vi tävlat igen.. Agilityloppet fick vi lite rivningar i, vet inte varför. 


I hopploppet skiter hon fullständigt i vad jag visar och diskar sig, 

Jag står ni i valet och kvalet att stryka de tävlingar vi är anmälda på.  Det känns liksom inte roligt längre, det finns ingen anledning för oss att sitta i bilen timtals varje helg, för att diska oss i lopp efter lopp, 

Kan inte säga att jag känner mig sänkt heller egentligen utan det är   nog bara en känsla av meningslöshet liksom, vad är poängen ? 


Jag har saker jag behöver lösa på hemma plan, grundläggande saker som jag inte förstår. Jarra "diskar" sig sällan på träning, tvärt om, det ser ofta bra ut. 
Vad är det då som händer på tävling ?
Hur är jag förändrad ? 

Jag tror mycket handlar om mina känslor. 

Jag är inte nervös när jag tävlar. 
Däremot är jag 10 gånger mer självsäker när jag tränar. 
Jag vet att vi är bäst ( ja tolka rätt nu )
På tävling ja jag vet inte. Jag är så yttre påverkad, så ofokuserad . 
Jag orkar sällan vara på topp en hel tävlingsdag och vad beror det på ? 
Jag orkar ju jobba på jobbet liksom, även om jag även där får mina sänkningar med yrseln och det. 

Får fundera lite på denna karamellen. Vi hörs mina vänner :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0